För några dagar sedan var det premiär för Ancestrys nya funktion Enhanced shared matches, som gör att man inte bara kan se hur mycket DNA man själv delar med sina matchningar, utan också hur mycket DNA ens DNA-matchningar delar med varandra. För oss som letar efter okända anor är den här funktionen riktigt användbar.

I den här artikeln ska jag dels berätta om vad Enhanced shared matches kostar och om hur man skaffar det, dels ge ett exempel på hur Enhanced shared matches så sent som i måndags (samma dag som jag skaffade det!) hjälpte mig att lösa ett fall som jag tidigare haft svårt att lösa, och dels ge ett exempel på när avsaknaden av en sådan här funktion kan lura in en på helt fel spår.

Vad kostar Ancestry Enhanced shared matches?

Ancestrys Enhanced shared matches (förbättrade eller avancerade gemensamma matchningar) är en del av AncestryDNA Pro Tools, som är en tilläggstjänst hos Ancestry. Pro Tools kostar inklusive moms 12,5 amerikanska dollar i månaden, vilket i skrivandets stund motsvarar ungefär 135 svenska kronor.

Pro Tools i sin tur kräver ett databas-abonnemang (“family history membership”) hos Ancestry – alltså ett abonnemang för att kunna läsa källor som till exempel svenska kyrkböcker. Observera att abonnemanget AncestryDNA Plus inte är ett databas-abonnemang och således inte ger tillgång till Enhanced shared matches.

För oss svenskar är Sverige-abonnemanget och World Deluxe-abonnemanget de vanligaste databas-abonnemangen, och det är också de två som man har att välja på på den svenska versionen av Ancestrys webbplats.

Om man inte tidigare tecknat ett av dessa databas-abonnemang så kan man få de första 14 dagarna gratis genom att teckna abonnemanget på https://www.ancestry.se/offers/freetrial (öppnas i ny flik). Annars är det https://www.ancestry.se/offers/subscribe (öppnas i ny flik) som gäller. Den senare sidan kan även nås från Ancestry.se:s startsida genom att man klickar på KÖP ABONNEMANG.

Den som bara vill använda Pro Tools under en begränsad tid och som inte redan tecknat ett databas-abonnemang hos Ancestry kan förslagsvis teckna Sverige-abonnemanget med månatlig betalning. Det kostar 135 kronor i månaden. Totalkostnaden för Sverige-abonnemanget och Pro Tools blir då alltså ungefär 270 kronor i månaden.

I skrivandets stund har Ancestry.com annars ett bra erbjudande på ett databas-abonnemang riktat mot den amerikanska marknaden. Se längre ner!

Hur skaffar man Ancestry Enhanced shared matches?

Pro Tools har ännu inte släppts officiellt till oss svenska kunder, men om man är lite trixig av sig så kan man skaffa det ändå. Det är nämligen så att Ancestry har olika webbplatser för olika marknader, och allt som krävs för att kunna köpa Pro Tools är att man loggar in på Ancestry.com istället för Ancestry.se.

Observera bara att om man köper Pro Tools på Ancestry.com så går det inte att avsluta abonnemanget annat än på Ancestry.com. Om man försöker avsluta det på Ancestry.se så möts man av ett meddelande om att man måste gå till Ancestry.com för att avsluta abonnemanget. Väl där kan det, om webbläsarkakorna krockar, hända att man får ett felmeddelande och måste kontakta Ancestrys kundavdelning för att få abonnemanget avslutat, så för säkerhets skull är det bra att försöka att avsluta abonnemanget i god tid innan nästa betalperiod inleds, om man vill avsluta det. Detsamma gäller om man köper sitt databas-abonnemang på Ancestry.com. Med det sagt så kan det vara bra att veta att även om man avslutar abonnemanget direkt efter att man tecknat det så får man nyttja abonnemanget under hela den period som man tecknat det för.

Nåväl, Ancestrys webbplatser är flitiga på att dirigera om trafik till varandra efter vilken geografisk marknad Ancestry tycker att man tillhör, men här är två sätt som garanterar att man får stanna på Ancestry.com:

Det första sättet är att man går till https://www.ancestry.com/?geo_a=r&geo_s=us (öppnas i ny flik), alltså med /?geo_a=r&geo_s=us på slutet.

Det andra sättet är att man öppnar ett inkognitofönster i sin webbläsare. I Chrome på desktop gör man det genom att klicka på Arkiv och därefter på Nytt inkognitofönster.

I det fönstret går man till Ancestry.com.

Om man tillhör den svenska marknaden möts man där av en popup i vilken man måste klicka på Fortsätt till Ancestry.com för att komma vidare.

Om man inte klickar på Fortsätt till Ancestry.com inom tio sekunder så omdirigeras man dock till Ancestry.se. Om det händer så måste man stänga inkognitofönstret och öppna ett nytt och försöka igen. Man måste alltså stänga det gamla inkognitofönstret innan man öppnar det nya för att Ancestrys minne ska nollställas.

Väl inne på Ancestry.com så måste man först stänga ner kakrutan, förslagsvis genom att klicka på Accept all. Så länge kakrutan är öppen är sidan täckt av en grått filter och man kan då inte klicka på något annat.

Därefter loggar man in. Om du behöver hjälp med detta steg, se Logga in på Ancestry med eller utan tvåstegsverifiering (öppnas i ny flik).

Väl inloggad väljer man sedan Matches i undermenyn DNA i huvudmenyn.

Om man inte har aktiverat tvåstegsverifiering möts man nu av en uppmaning om att antingen logga in med Google eller Apple eller att aktivera tvåstegsverifiering. Om du behöver hjälp med detta steg, se Aktivera tvåstegsverifiering på Ancestry (öppnas i ny flik).

Med tvåstegsverifiering aktiverat får man istället upp sin matchningslista.

Om man inte redan har tecknat ett databas-abonnemang så kan det hända att man nu längst upp i sin matchningslistan det här:

Om man klickar på Get access där så får man i skrivandets stund möjlighet att teckna ett rabatterat databas-abonnemang på 1 dollar för tre månader genom Ancestry.com, men det kan som sagt vara bra att istället ha tecknat databas-abonnemanget redan på Ancestry.se för att undvika eventuella avslutningsproblem.

Värt att nämna är också att motsvarande knapp på Ancestry.se bara ger möjlighet att köpa AncesryDNA Plus, som alltså inte ger möjlighet att uppgradera till Pro Tools, så ska man teckna databas-abonnemanget på Ancestry.se är det bättre att följa instruktionerna längre upp i den här artikeln.

Hursomhelst, om man har tecknat ett databas-abonnemang så står det istället så här:

Där klickar man på Upgrade to Pro Tools och följer därefter instruktionerna.

Om man inte ser den knappen övanför sin matchningslista så bör man i alla fall se den om man klickar på valfri matchningsnamn och sedan går till Shared Matches. Man kan också gå direkt till https://www.ancestry.com/offers/join?feature=CompareEnhancedSharedMatches (öppnas i ny flik).

När man väl har skaffat Pro Tools så går det i nuläget enbart att använda på Ancestry.com.

Hur Ancestry Enhanced Matches hjälpte mig att lösa ett svårt fall

Nyligen försökte jag hjälpa en kund att hitta sin morfar. Det visade sig vara lättare sagt än gjort eftersom de enda någorlunda nära släktingar på morfar’ns sida som DNA-testat sig var amerikaner som antingen lagt upp ett bristfälligt släktträd eller inget släktträd alls. Ofta kan det vara väldigt bra att få träff på en svenskättling, eftersom man ofta då kan se direkt vilken den gemensamma svenska anan måste vara, även om den är flera generationer tillbaka. Vilket är en av de stora fördelarna med att DNA-testa sig hos Ancestry, eftersom de flesta amerikaner som DNA-testar sig gör det hos dem! Men det gäller såklart att svenskättlingen lagt upp ett någorlunda komplett släktträd som går att följa eller komplettera hela vägen tillbaka till Sverige.

Så här ser det ut i min kunds matchningslista. Om det här hade varit svenskar hade jag direkt känt att jag skulle kunna lösa det här, förutsatt att de här matchningarna alla var från den okända personens gren. Här är dock matchningarna amerikaner, och USA har inte alls samma öppna folkbokföring över levande personer som vi har i Sverige. Den enda här i bilden som lagt upp ett rejält släktträd är dessutom släkt med min kunds far, så att följa hennes släktträd hade inte gett något.

I den närmaste matchningens – “165:ans” – släktträd kan man bara se namnet på hennes morfar och mormor. Mormor’n har ett svenskt efternamn och morfar’n har ett osvenskt efternamn men som ändå slutar på -son. Det känns inte omöjligt att även han skulle kunna vara från Sverige och kanske ha knorrat till sitt efternamn lite i samband med emigrationen. Och farfar’n och farmor’n kan man alltså inte alls se vilka de var. Suck!

Men om man nu klickar på “165:ans” namn, och därefter på Delade DNA-matchningar, så händer det grejer.

I den vänstra kolumnen ser man hur mycket DNA min kunds matchningar delar med min kund, och i den högra kolumnen ser man hur mycket DNA min kunds matchningar delar med “165:an”. Informationen i den vänstra kolumen är med andra ord samma som man alltid ser i sin egen matchningslista. Informationen i den högra kolumnen däremot är vad “165:an” skulle se i sin matchningslista, och det är alltså den informationen som nu även jag kan se tack vare Enhanced shared matches. De gula rutorna med M i är en egen gruppering som jag gjort.

Här kan man se att de personer som delar 114 och 90 centiMorgan med min kund faktiskt är “165:ans” döttrar. Och “59:an” – en relativt avlägsen träff som jag inledningsvis inte hade skänkt så värst mycket tanke utan Enhanced shared matches – är i sin tur nära släkt med dem.

För att nu försöka lista ut exakt hur “59:an” är släkt med mamman och hennes döttrar klickar man på hennes namn och får du upp följande lista.

Här ser man att “114:an” är mor till “59:an”, och dessutom får man upp ögonen för “23:an”, som delar så lite DNA med min kund jag nog inte ens hade försökt hitta en koppling till honom i vanliga fall.

Och genom att gå in på “23:an” så ser man att han i sin tur är bror till “165:an”. Det hade jag verkligen inte kunnat ana bara av att se hur mycket DNA de två delar med min kund. Även helsyskon kan som synes ibland ha ärvt olika mycket av just det DNA som man själv ärvt av den gemensamma anan.

Det här är ytterligare en sak som är så bra med amerikaner, och därmed också med att finnas hos Ancestry: amerikaner är ofta mycket intresserade av sitt ursprung, och inte sällan har därför många i samma familj DNA-testat sig.

Man kan alltså genom lite pusslande konstruera ett släktträd enbart genom att veta mycket DNA de olika personerna i trädet delar med varandra. Ju mer DNA de inblandade delar med varandra, desto mer exakt blir trädet.

I det här fallet kunde jag på det här sättet hitta två tydliga kluster av amerikaner som båda är släkt med min kund genom hennes morfar. Och genom att pussla ihop och komplettera de olika personernas halvfärdiga släktträd kunde jag snart lista ut att de två klustren är ättlingar till två svenska systrar, varav den ena själv utvandrat och den andras dotter utvandrat. Min kunds morfar visade sig därefter, genom sannolikhetsberäkningar i WATO, med stor sannolikhet vara den tredje systerns son, som var i samma ålder som min kunds mormor och bodde i grannförsamlingen.

Här i trädet är de DNA-testade personerna markerade i grått. Där det står “kvinna eller man” har jag inte ens vetat personens identitet, men jag har ändå kunnat placera alla de DNA-testade personerna i trädet enbart utifrån hur mycket DNA de delar med varandra, eftersom de är så nära släkt.

Den tredje systern och alla hennes ättlingar stannade i Sverige och idag finns bara två av hennes folkbokförda ättlingar kvar i livet. Det är därför inte konstigt att min kund har så få nära DNA-testade släktingar på morfar’ns sida hos MyHeritage och FamilyTreeDNA.

I det här fallet hjälpte alltså både informationen om gemensamma matchningar och det faktum att de båda klustren bestod av utvandrade svenskar till att överbrygga avsaknaden av DNA-testade ättlingar på morfarn’s gren. Det här gör det extra kraftfullt att just Ancestry, med alla sina DNA-testade amerikanska svenskättlingar, nu infört möjligheten att kunna se hur mycket DNA ens matchningar delar med varandra.

Det är förvånande ofta som ättlingar till utvandrade svenskar kan hjälpa en i spårandet efter egna svenska anor. Det känns nog för de flesta som att den stora utvandringen till USA var något som hände för väldigt längesen, men ända in på 1900-talet utvandrade många svenskar, och räknat i generationer befinner sig den gemensamma anan ibland bara två, tre generationer från den äldsta personen i släkten som man själv DNA-testat. Det är därför inte ovanligt att man, även om man inte själv känner till att släktingar utvandrat, kan få träff på till exempel en amerikansk fyrmänning.

Hur gemensamma matchningars gemensamma DNA kan få en att undvika felaktiga spår

Det här exemplet från min egen norrländska släkt har jag ofta tagit upp i föreläsningar.

Norrbotten, där min pappas släkt har sina rötter, är ett av flera områden i Sverige med en så kallad grund genpool. Det betyder att många därifrån är släkt med varandra och därför ofta delar åtminstone en liten bit gemensamt DNA.

När jag började DNA-släktforska så DNA-testade jag bland annat en av pappas kusiner på hans fäderne och flera nära släktingar på pappas möderne. Jag hade inte räknat med att släktingar på pappas fäderne skulle dela DNA med släktingar på pappas möderne, men det gör de, och eftersom jag hade testat alla hos FamilyTreeDNA, som inte erbjuder möjligheten att se hur mycket DNA de delar mellan sig, så kunde jag till en början inte se mer än att det såg ut som att kusinen på fädernet var släkt med oss alla på mödernet.

I just det här fallet hade jag som administratör för alla testerna naturligtvis kunnat gå in på vardera test och se hur mycket DNA släktingarna faktiskt delar med varandra, och jag skulle också med hjälp av FamilyTreeDNA:s kromosomläsare kunna ha dragit slutsatser utifrån vilka segment de olika personerna delar, men när jag var nybörjare tänkte jag inte så långt. Däremot förde jag över både pappas och alla släktingarnas DNA till MyHeritage, som redan då hade en funktion som motsvarar Enhanced shared matches, och där kunde jag snabbt se att kusinen på fädernet delar förväntad “kusinmängd” DNA med min pappa – men bara en liten bit DNA med släktingarna på pappas möderne.

Att kusinen på fädernet delar DNA med släktingarna på mödernet är alltså inte nödvändigtvis något att bry sig om. Den lilla bit DNA som de delar kan vara ett så kallat befolkningssegment (en liten seglivad bit DNA som väldigt många i ett visst område delar), eller ett rent avläsningsfel som skett i laboratoriet, eller så kanske de har en gemensam anfader på 1700-talet eller ännu längre tillbaka som jag troligtvis aldrig kommer hitta. I fallet med pappas kusin på mödernet, som delar lite mer DNA med pappas kusin på fädernet än de andra, kan kanske flera av dessa saker spela in. Det är ändå förhållandevis lite DNA med tanke på att alla har rötter i Norrbotten.

Just det här är faktiskt ett vanligt nybörjarmisstag, speciellt om man har rötter i ett område med grund genpool. En av mina första kunder som sökte sin pappa hade mitt framför ögonen en nära matchning på sin pappas syskonbarn, men eftersom matchningen även delade lite, lite DNA med en släkting på min kunds mammas sida så hade min kund dragit slutsatsen att matchningen inte var släkt med honom genom hans pappa.

Detta och flera andra intressanta exempel på nybörjarmisstag tar jag upp i min kommande minikurs om hur man hittar en okänd far med DNA-släktforskning. Anmäl ditt intresse för kursen idag så blir du en av de första att veta när den släpps, och du kommer också att få möjlighet att köpa den till introduktionspris!